RIVER KWAI
The story about some bridge over a river with the name Kwai. 1942 the Japanes want to find an easy way to Burma. They want to go over Thailand ...........
50 years later three man want to check if everything was correct, and here
we go. Packat och klart, ut med pojkarna i skogen.
Janne och Fredde har haft en för bra start på sin world wide tour.
Sanningen skall fram ingen mera luft konditionering och flygsimulatorer.
Efter att ha lämnat Bangkok i soluppgången reste vid några timmar i
en mini buss. Guiden berättade en massa intressanta saker men de tre herrarna i bak sov
som stockar. När vi väl kom fram hade någon byggt upp bron igen. Så bra sade vi och
hoppade på tåget som tar oss fram på "dödens järnväg"...
På tåget sätter
Thailändarna igång med sina försäljningar. Eftersom det var lågsäsong på turister
så drabbades vi av alla, som ville sälja frukt och dricka. Janne provade med sina svarta
för att skrämma bort dom.
Bakom mina solglasögon kan jag va mig själv, allting blir så fint.............
Janne lyckades skrämma iväg försäljarna, och vi kunde börja våran jakt på det
förflutna
.
Tåget tar oss väster ut, mot Burma hållet. Floden slingrar sig genom flytande
boplatser. Det enda sättet att ta sig fram är tåg eller båt. Man bor bra på floden
och vill man flytta är det bara att haka loss repet.
Sanningen om livet en gång i tiden:
Juni 1942 Japsarna ville ha en förbindelse till Burma. Järnväg genom Thailand blev
deras val. Engelsmännen hade redan 1903 genomsökt området, och japanerna använde
mycket av det materialet för att planera sträckan. Fysiska markplaneringen som Japanerna
gjorde var mycket minimal.
Dryga 40 mil järnväg skulle byggas, i en terräng av berg och djungel. I ett av
världens värsta tropiska klimat.
Efter mycket framgång för Japanerna i.o.m.2:a världskriget så hade
dom många krigsfångar.
De flesta var Asiater. Totalt var det runt 60 000 personer i arbete med järnvägen.
14 månader senare var den klar, och 12 000 av dom hade gått förlorade. Många av de som
avled hade sjukdom. Epidemier härjade fritt bland
fångarna, Malaria dysenteri och dyl.
Samt den mat som fanns var näringsfattig, mestadels ris smaksatt med lite salt.
Grönsakerna möglade under de långa transporterna.

Janne brobyggare imponerades över gamla bilder som han
fann. Att något som liknar plocke pinn kunde bära ett tåg. Vissa gånger höll dom inte
heller, vid ett tillfälle kollapsade denna bro.
Tillbaka till nutiden, vi byter från tåg till båt. Floden tar sig fram mellan bergen.
Floden går nord & syd, medan järnvägen går öst & väst.
Vi åker en timme mot norr. Där våran övernattnings bostad dyker upp
runt hörnet.

Utan luftkonditionering, men med en svalkande flod
bredvid "altanen" tar dagen slut. Skalbaggarna och kackerlackorna tar
över mellan fåglarnas nattskri. Pojkarna somnar sött någonstans i den
Thailändska sommarnatten. |